Muskelvärk beror oftast på något ofarligt: träningsvärk efter ovan ansträngning, en infektion som influensa eller en muskel som har belastats för mycket. Sådan värk går för det mesta över av sig själv inom en vecka. Har du ont i musklerna i hela kroppen under längre tid, eller får du värk tillsammans med feber, stelhet eller svaghet, kan det finnas en annan förklaring som behöver undersökas. Här går vi igenom vanliga orsaker, varningstecken och när du ska söka vård.

Vanliga orsaker till ont i musklerna

Orsak	Typiskt
Träningsvärk	Stela, ömma muskler 1–2 dagar efter ny eller tung ansträngning. Går över inom en vecka.
Infektion, till exempel influensa	Värk i muskler och huvud, feber och frossa som kommer plötsligt
Muskelkramp (sendrag)	Plötslig, smärtsam sammandragning, ofta i vaden eller under foten
Muskelbristning	Plötslig, skarp smärta, svullnad, ömhet och nedsatt kraft
Läkemedel, till exempel statiner	Muskelvärk som biverkning av blodfettssänkande läkemedel
Stress och dålig sömn	Kan bidra till långvarig värk och ökad smärtkänslighet
Muskelreumatism	Smärta och stelhet i axlar, överarmar, höfter och lår, värst på morgonen
Fibromyalgi	Långvarig värk på flera ställen i kroppen och ökad smärtkänslighet

Träningsvärk

Träningsvärk kommer när musklerna har ansträngts mer än de är vana vid, eller på ett nytt sätt. Den är oftast värst ett till två dagar efter aktiviteten, och musklerna kan kännas lite svagare tills den gått över. Den är inte farlig och går över av sig själv, oftast inom en vecka.

Det som hjälper är att ta det lite lugnare eller träna andra muskler, och att röra sig lätt. Massage kan kännas skönt. Uppvärmning och stretching har liten eller ingen effekt på träningsvärk, även om många tycker att det känns bra. Det bästa sättet att förebygga är att öka träningen gradvis och träna regelbundet.

Muskelvärk i hela kroppen

Värk i hela kroppen är vanligt vid influensa och andra infektioner. Influensa börjar ofta plötsligt med hög feber, frossa, värk i muskler och huvud och en kraftig sjukdomskänsla. De flesta blir friska av sig själva.

Om värken i hela kroppen inte har med en infektion att göra och håller i sig, finns det andra möjliga förklaringar:

Muskelreumatism (polymyalgia reumatika) är en inflammatorisk sjukdom som ger smärta och stelhet i stora muskelgrupper, ofta på båda sidor av kroppen. Den kommer sällan före 50 års ålder och är vanligare hos kvinnor. Många känner sig också trötta och hängiga, får lätt feber eller går ner i vikt. Sjukdomen behandlas i vården, och blodprover för inflammation brukar vara förhöjda. Läs mer om CRP i Inflammation i kroppen – symtom, CRP och när du ska söka vård.
Fibromyalgi ger långvarig värk på flera ställen, ofta i nacke, axlar och ländrygg, tillsammans med dålig sömn och trötthet. Läs mer i Fibromyalgi – symtom, diagnos och behandling.
Andra sjukdomar, till exempel SLE, kan också ge värk i muskler och leder tillsammans med trötthet.

Muskelvärk av läkemedel

Statiner, som används för att sänka blodfetterna, kan ge muskelvärk. Det är en vanlig biverkning och oftast ofarlig, men ibland behöver dosen ändras. Kontakta din läkare om muskelvärken inte går över inom några dagar, särskilt om du också har feber. I sällsynta fall kan statiner ge muskelsönderfall, och risken är större om man samtidigt använder vissa andra blodfettssänkande läkemedel.

Sluta inte med ett läkemedel och ändra inte dosen på egen hand. Prata med läkaren som skrivit ut det.

Stress, sömn och värk

Stress och dålig sömn hänger ihop med smärta. Kroppens smärtsystem påverkas av både sömnen, stämningsläget och stressystemet, och långvarig stress kan göra att man känner värk mer. Regelbunden rörelse, sömn och återhämtning är därför en viktig del av att må bra – men långvarig värk ska ändå undersökas. Känner du dig också ständigt trött kan du läsa Trött hela tiden – vanliga orsaker och vad du kan göra.

Varningstecken – när ska du söka vård?

Ring 112 om du plötsligt får kraftig smärta i ett ben tillsammans med domningar eller svaghet.
Kontakta din läkare om du använder statiner och får muskelvärk som inte går över inom några dagar, särskilt med feber.
Kontakta en vårdcentral om värken blir värre eller inte har blivit bättre inom en vecka, om du har ont i kroppen som inte blir bättre inom ett par veckor, eller om värken påverkar vardagen.
Kontakta en vårdcentral om du är över 50 och får smygande smärta och stelhet i axlar och höfter, särskilt om du samtidigt är trött, har lätt feber eller går ner i vikt.
Kontakta vården vid influensa om febern håller i sig fyra dagar eller mer, eller om den kommer tillbaka efter att ha gått ner.

Ring 1177 om du är osäker på var du ska vända dig.

Kost och näringsämnen för musklerna

Musklerna behöver energi och näring som alla andra vävnader. Två näringsämnen har EU-godkända hälsopåståenden som rör musklerna:

Magnesium bidrar till normal muskelfunktion. Magnesium finns främst i baljväxter, bladgrönsaker, fullkorn, kött, fisk och skaldjur.
D-vitamin bidrar till att bibehålla normal muskelfunktion. D-vitamin finns bland annat i fisk.

Påståendena gäller musklernas normala funktion. De betyder inte att tillskott tar bort värk eller behandlar orsaken till den. Har du ont ska orsaken bedömas av vården. För magnesium från tillskott finns en övre gräns för säkert intag på 250 mg per dag, och höga doser kan ge diarré. Läs mer i Magnesiumbrist – tecken, orsaker och vad du kan göra.

Hälsokontroll hos oss

Vid en hälsokontroll hos oss i Tyresö går vi igenom kost, sömn och vanor, mäter kroppssammansättningen med InBody och gör en Es-Teck-mätning. Hälsokontrollen ställer ingen diagnos, utreder inte värk och ersätter inte vården.

Boka tid

Se priser

Vanliga frågor

Varför har jag ont i musklerna utan att ha tränat?

Vanliga förklaringar är en infektion som influensa, stress, dålig sömn eller biverkningar av läkemedel som statiner. Håller värken i sig eller kommer tillsammans med feber, stelhet eller viktnedgång ska du kontakta en vårdcentral.

Hur länge sitter träningsvärk i?

Träningsvärk är oftast värst ett till två dagar efter ansträngningen och går över inom en vecka. Blir det inte bättre inom en vecka, kontakta en vårdcentral.

Kan man få muskelvärk av stress?

Stress och dålig sömn kan bidra till värk och påverka hur du upplever smärta. Men andra orsaker behöver uteslutas om värken håller i sig.

Vad är skillnaden mellan muskelvärk och ledvärk?

Muskelvärk sitter i själva musklerna och känns ofta som ömhet eller stelhet. Ledvärk sitter i lederna och kan ge svullnad, värme och rodnad i leden. Båda kan förekomma samtidigt, till exempel vid fibromyalgi.

Kosttillskott ersätter inte varierad kost eller vård. Vid symtom, kontakta vården.

Läs mer

Källor

1177: Träningsvärk (senast uppdaterad 31 juli 2024, läst november 2026)
1177: Muskelreumatism (senast uppdaterad 18 september 2023, läst november 2026)
1177: Fibromyalgi (senast uppdaterad 20 mars 2023, läst november 2026)
1177: Muskler; Muskelbristning; Kärlkramp i benen (läst november 2026)
1177: Influensa (läst november 2026)
1177: Läkemedel vid höga halter av blodfetter (läst november 2026)
Livsmedelsverket: Magnesium (senast granskad 23 mars 2026)
Livsmedelsverket: Fisk och skaldjur (senast granskad 28 april 2025)
Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 om godkända hälsopåståenden