0

Hälsokontroller och mätningar

Stress – symtom, kroppens reaktion och när du ska söka vård

Pia 6 min läsning

Två vänner promenerar på en grusväg genom en sommaräng

Vanliga symtom på stress är svårt att koppla av och sova, trötthet trots att du sovit, sämre minne och koncentration, irritation, oro, magont, huvudvärk, hjärtklappning och spända muskler. Symtomen kommer av kroppens stressreaktion, som ger extra kraft för en stund. Kortvarig stress klarar kroppen så länge den får återhämtning och sömn, men stress under lång tid utan paus kan göra att du mår dåligt. Har du haft det så i några veckor och det påverkar vardagen ska du kontakta en vårdcentral. Den här artikeln ingår i vår guide om kortisol, ett av kroppens stresshormoner.

Kroppens stressreaktion

Stress är en reaktion i kroppen som ger mer kraft under en kort tid. Den brukar kallas kamp-flyktreaktionen. Stresshormoner frisätts i blodet, och kroppen ställer om:

  • hjärtat slår snabbare
  • andningen ökar
  • musklerna spänns och får mer kraft
  • matsmältningen bromsas

Stressen påverkar också känslorna, så att du till exempel blir orolig, irriterad eller arg.

Så länge du får tid för återhämtning och sömn kan kroppen klara stressiga perioder utan att ta skada. Är du i stressande situationer under längre tid utan paus kan stressen däremot bli skadlig. Blodtrycket kan stiga, musklerna kan göra ont och minnet och koncentrationen kan påverkas.

Vanliga symtom på stress

OmrådeVanliga tecken
SömnSvårt att koppla av och somna, vaknar tidigt, trött trots att du sovit tillräckligt
KroppMagont, huvudvärk, hjärtklappning, svårt att andas, spända muskler, lättare att få infektioner
TankarSvårare att koncentrera sig, sämre minne, negativa tankar
KänslorIrritation, otålighet, oro, ångest, nedstämdhet eller likgiltighet
VardagKänslan att tiden inte räcker, att du väljer bort vila, umgänge och sådant du mår bra av
VanorStörre behov av alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel, eller av fet och söt mat som tröst

Spänningar i musklerna i samband med oro och ångest kan också kännas som obehag i bröstet. Ont i bröstet ska ändå alltid tas på allvar, se varningstecknen längre ned.

Vad kan du göra själv?

Det som gör störst skillnad är att minska belastningen där det går och att ge kroppen tid att återhämta sig.

  • Sömn. Sov tillräckligt och försök hålla regelbundna tider. Att sova för lite natt efter natt kan göra att du mår sämre. Läs mer i Sömnproblem – orsaker, sömnhygien och när du ska söka vård.
  • Rörelse. Fysisk aktivitet kan minska stressen. Ta gärna en kort rörelsepaus varje halvtimme om du sitter mycket.
  • Återhämtning. Planera in pauser och vila. Gör något roligt, var ute i naturen, ta en promenad eller träffa människor du mår bra av. Vad som fungerar bäst är olika för olika personer.
  • Avslappning. Lär dig en avslappningsövning eller en andningspaus och använd den när du märker att du blir stressad, och gärna en stund innan du ska sova.
  • Mat. Ät på ungefär samma tider varje dag och välj varierad mat.
  • Alkohol. Alkohol kan kännas lugnande för stunden men gör dig mer känslig för stress.
  • Prata med någon. Berätta för familj, släkt eller vänner hur du mår och undvik att isolera dig.
  • Prioritera. Öva på att säga nej, och be om tid att tänka innan du tar på dig något nytt. Fundera över vilka krav du ställer på dig själv.
  • Mobilen. Lägg undan mobilen en stund och gör något som får dig att må bra.
  • Arbetet. Prata med din chef om arbetssätt och arbetsbelastning, och med kollegor om arbetsmiljön.

Utmattningssyndrom – en diagnos som ställs i vården

Om stressen är svår och återhämtningen för liten under lång tid kan man få utmattningssyndrom. Det är en diagnos som ställs i vården, och den bygger på att man har levt med hög stress i minst ett halvår och haft symtom i minst två veckor. Vanliga besvär är trötthet, sömnproblem, oro, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, glömska, hjärtklappning, yrsel, värk, ljudkänslighet och magbesvär. Tidigare kallades tillståndet ofta utbrändhet.

Utmattningssyndrom ska bedömas och behandlas i vården. Läs mer om diagnosen på 1177: Utmattningssyndrom. Det är bra att söka hjälp tidigt om du har besvär som du tror beror på stress.

Varningstecken – när ska du söka vård?

  • Ring 112 eller sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning om du har tankar eller planer på att skada dig själv eller ta ditt liv.
  • Ring 112 om du har stark, tryckande eller krampartad smärta i bröstet som inte går över inom 15 minuter, eller ont i bröstet samtidigt som du är andfådd, illamående, kallsvettig eller har oregelbundna hjärtslag.
  • Kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården om du är mycket stressad och samtidigt har sömnproblem, ångest eller hjärtklappning.
  • Kontakta en vårdcentral om du mår så dåligt att det påverkar vardagen och har haft det så i några veckor eller längre.
  • Kontakta en vårdcentral om du tror att du har utmattningssyndrom. Studerande kan också vända sig till elevhälsan eller studenthälsan.

På en vårdcentral kan du träffa läkare, kurator, psykolog eller fysioterapeut. Ring 1177 om du är osäker på var du ska vända dig.

Kosttillskott och stress

Det finns inga EU-godkända hälsopåståenden om stress eller om kortisol. Magnesium och vitamin B6 har godkända påståenden om att de bidrar till nervsystemets normala funktion och normal psykologisk funktion, men det betyder inte att tillskott minskar stress. Vi gör inga sådana påståenden. Stress hanteras genom att minska belastningen och ge tid för återhämtning, och långvariga besvär ska bedömas i vården.

Hälsokontroll hos oss

Vid en hälsokontroll hos oss i Tyresö går vi igenom kost, sömn och vanor, mäter kroppssammansättningen med InBody och gör en Es-Teck-mätning. Vi tar emot på bokade tider i vår lokal i Tyresö centrum och reser fyra gånger per år till Göteborg, Norrköping och Gävle. Hälsokontrollen ställer ingen diagnos, utreder inte stress eller utmattning och ersätter inte vården.

Vanliga frågor

Vilka är de vanligaste symtomen på stress?

Svårt att koppla av och sova, trötthet trots sömn, sämre koncentration och minne, irritation, oro, magont, huvudvärk, hjärtklappning och spända muskler. Många märker också att de väljer bort vila och umgänge.

Kan stress ge fysiska symtom?

Ja. Stress kan ge bland annat magont, huvudvärk, hjärtklappning, andningssvårigheter, muskelspänningar och värk, och du kan lättare få infektioner. Andra orsaker kan behöva uteslutas, så kontakta vården om besvären håller i sig.

När blir stress farligt?

Kortvarig stress klarar kroppen så länge den får återhämtning och sömn. Stress under lång tid utan paus kan bli skadlig och ge högre blodtryck, värk och problem med minne och koncentration. Kontakta en vårdcentral om du mår så dåligt att det påverkar vardagen i några veckor eller längre.

Vad är skillnaden mellan stress och utmattningssyndrom?

Stress är kroppens normala reaktion på påfrestningar. Utmattningssyndrom är en diagnos som ställs i vården när man har levt med hög stress i minst ett halvår och haft symtom i minst två veckor.

Vad kan man göra själv vid stress?

Minska det som stressar där det går, sov regelbundet, rör på dig, planera in pauser och återhämtning, prata med någon du litar på och var försiktig med alkohol. Hjälper det inte, kontakta vården.

Kosttillskott ersätter inte varierad kost eller vård. Vid symtom, kontakta vården.

Läs mer

Källor

  • 1177: Stress (senast uppdaterad 28 februari 2023, läst november 2026)
  • 1177: Vad kan jag göra för att minska stress? (senast uppdaterad 3 mars 2023, läst november 2026)
  • 1177: Utmattningssyndrom (senast uppdaterad 31 mars 2023, läst november 2026)
  • 1177: Söka vård för psykiska besvär (senast uppdaterad 16 december 2022, läst november 2026)
  • 1177: Ont i bröstet (senast uppdaterad 1 oktober 2024, läst november 2026)
  • 1177: Addisons sjukdom, om kortisol som stresshormon (senast uppdaterad 25 augusti 2022, läst november 2026)
  • Kommissionens förordning (EU) nr 432/2012 om godkända hälsopåståenden, konsoliderad version (läst november 2026)
Copyright 2026 © Kropp i Obalans AB. All rights Reserved. Sekretesspolicy · Cookiepolicy ·